Lögner

I samma stund som hans livlösa kropp föll ihop på marken slutade mitt hjärta att slå.

3 månader tidigare

Jag hade alltid trott att vakterna runt omkring mig fanns där för mitt bästa. För att skydda mig mot alla dem som ville göra mig illa eller på något sätt skada mig. Jag trodde att de var ett tecken på att min far älskade mig. Att han var orolig för mig och ville mitt bästa. I hela mitt liv levde jag på hans konstanta lögner. Lögner som fick mig att alltid titta mig över axeln två gånger, lögner som gjorde att jag inte litade på någon annan än honom. Han var min far. Det han sa var sanningen. Det var så det var. Lögn efter lögn och jag trodde på alltihop, varendaste ord. 

När han därför sa att vakterna var för mitt eget skydd trodde jag på honom. När han sa att människorna i slottets källare var förrädare, lögnare, farliga människor, då trodde jag på honom. När folket i staden stirrade på mig när jag kom gåendes trodde jag att det var för att de ville mig illa. De var alla lömska förrädare. De ville ha bort min far. De ville ha bort mig. När barnen sprang gråtande och skrikande iväg trodde jag att det var för att deras föräldrar matade dem med lögner om mig och min far. Lögner om vilka hemska människor vi var. Om hur vi hade blivit galna av makt. Hur vi planerade att döda alla som inte stod på vår sida. 

Jag antar att ordspråket, 

”Dina fiender är inte dem som står emot dig, med svärd i handen, utan dem som står bredvid dig med dolkar bakom sina ryggar.” 

innehåller mycket mera sanning än vad man tror. 

Nutid

När jag tänker tillbaka på allt som hänt så kan jag inte sluta tänka på hur mycket ordspråket verkligen stämmer. Jag trodde alltid att mannen som stod emot mig, hade helt andra åsikter och värderingar, var min fiende. Jag litade inte på honom i början. I slutändan älskade jag honom mer än någon annan. 

Min far som jag litat på i hela mitt liv. Han som lärt mig allt. Den fadern som ”älskade” mig mer än något och någon annan. Den fadern som alltid skulle stå vid min sida. Han höll sin dolk bakom sin rygg och i slutändan.... I slutändan dödade han min sanna kärlek. 

Han dödade mig.

Skriven av: Jenne