Bokmässan! Snart dags att kliva upp

Så imorgon idag är det dags för att åka till bokmässan (jag måste gå och sova nu (O_O) Jag ska gå upp om cirka 5 timmar! NOOOOUUUU) och både jag (Jenne) och Emme ser verkligen fram emot det. Vi har bland annat bestämmt att vi ska träffa lite människor :p Secret secret, mohahahahahhahahahu… nej men jag ska ta och skriva om det när vi kommer hem ^^

Vi ska bara vara där över lördagen eftersom vi har skola och läxor och bla bla bla… som måste fixas under söndagen. I vilket fall ska vi försöka ta bilder och sådant så att vi kan visa er hur det såg ut och vad vi gjorde och allt som har med bokmässan att göra xD

Så nu (innan jag somnar vid datorn) skriver jag god natt ^_^

12 dagar till bokmässan!

Så det är bara 12 dagar kvar tills det är dags för mig och Emme att åka till bokmässan! ^_^ Det blir ju första gången och jag hoppas att vi inte tappar bort oss bland alla böcker. Det ska verkligen bli super roligt att åka dit och faktiskt få se det med egna ögon ^^


Dessutom tänkte jag berätta att jag och Emme spelade in vår andra video i förrgår (Den som innehåller våra nya saker från HPTE (tänker inte skriva ut vad det betyder, ni kommer inte få reda på det förrän om några dagar). Så jag hoppas att ni håller ögona öppna för förhoppningsvis kommer det att ske lite saker här på bloggen inom den närmaste framtiden…. eller så gör det inte det, man vet aldrig xD Haha.


Hur många ser lika mycket fram emot bokmässan 2014 som jag? ^^

Lögner

I samma stund som hans livlösa kropp föll ihop på marken slutade mitt hjärta att slå.

3 månader tidigare

Jag hade alltid trott att vakterna runt omkring mig fanns där för mitt bästa. För att skydda mig mot alla dem som ville göra mig illa eller på något sätt skada mig. Jag trodde att de var ett tecken på att min far älskade mig. Att han var orolig för mig och ville mitt bästa. I hela mitt liv levde jag på hans konstanta lögner. Lögner som fick mig att alltid titta mig över axeln två gånger, lögner som gjorde att jag inte litade på någon annan än honom. Han var min far. Det han sa var sanningen. Det var så det var. Lögn efter lögn och jag trodde på alltihop, varendaste ord. 

När han därför sa att vakterna var för mitt eget skydd trodde jag på honom. När han sa att människorna i slottets källare var förrädare, lögnare, farliga människor, då trodde jag på honom. När folket i staden stirrade på mig när jag kom gåendes trodde jag att det var för att de ville mig illa. De var alla lömska förrädare. De ville ha bort min far. De ville ha bort mig. När barnen sprang gråtande och skrikande iväg trodde jag att det var för att deras föräldrar matade dem med lögner om mig och min far. Lögner om vilka hemska människor vi var. Om hur vi hade blivit galna av makt. Hur vi planerade att döda alla som inte stod på vår sida. 

Jag antar att ordspråket, 

”Dina fiender är inte dem som står emot dig, med svärd i handen, utan dem som står bredvid dig med dolkar bakom sina ryggar.” 

innehåller mycket mera sanning än vad man tror. 

Nutid

När jag tänker tillbaka på allt som hänt så kan jag inte sluta tänka på hur mycket ordspråket verkligen stämmer. Jag trodde alltid att mannen som stod emot mig, hade helt andra åsikter och värderingar, var min fiende. Jag litade inte på honom i början. I slutändan älskade jag honom mer än någon annan. 

Min far som jag litat på i hela mitt liv. Han som lärt mig allt. Den fadern som ”älskade” mig mer än något och någon annan. Den fadern som alltid skulle stå vid min sida. Han höll sin dolk bakom sin rygg och i slutändan.... I slutändan dödade han min sanna kärlek. 

Han dödade mig.

Skriven av: Jenne

Graceling som film?

Så har någon annan hört att Graceling (De utvalda: Tankeläsaren) kan komma att bli film? När jag hörde det så blev det lite fangirling xD Hela serien är ju så bra! Undrar hur filmen skulle vara… skådespelarna måste ju vara bra… om de inte är det kommer hela filmen bli en besvikelse… NOOOOOO!!!! Haha, men jag tror att det kommer bli bra ^^ Om det blir en film kommer jag helt klart se på den, någon annan?

Vår kärlek är starkare än något annat

Han gick fram till mig och tog min hand. ”Gå, din familj behöver dig” sa han jag drog tillbaks min hand och skakade på mitt huvud som ett litet barn som inte ville gå sin väg bort från kärleken som omslöt en. ”Gå” sa han igen ”Du kan komma tillbaks när tiden är inne”

Jag förstod inte vad han menade, jag  kunde inte ge mig av. Will tittade på mig med sina sorgsna gula drakögon och känslan jag fick var så överväldigande att mitt hjärta höll på att spricka. Varför ville han inte ha mig, var det något fel på mig, efter allt vi gått igenom så ville han att jag skulle ge mig av. ”Jag tänker inte l’ämna dig Will” jag gjorde en dramatisk rörelse med mina armar som gjorde att jag säkert såg ännu mer förtvivlad. ”Jag sa ju att du kan komma tillbaka när tiden är inne, Emma” jag vände ryggen åt honom för att inte visa mina tårar som välde ner för kinderna. ”Men jag förstår inte vad du menar Will, vill du inte ha mig? Varför säger du bara att jag kan komma tillbaks när tiden är inne?

När ska jag veta att tiden är inne Will?!” Han la sin hand på min axel och vände mig om sedan tog han sin andra hans och torkade bort tårarna och la några blonda hårstrån bakom mitt öra. ” Din familj behöver dig Emma, dom vet inte vart du är eller om du mår bra. Du är i en helt annan värld, men när tiden är inne så kommer du kunna resa tillbaks och jag kommer att vänta på dig. Tills dess hinner jag nog även lära mig att rida eller hur?” Han tittade på mig och jag såg att ett skratt fanns på hanns läppar vilket i sin tur fick mig att le även om det bara var ett litet leende.

”Lovar du det Will att när jag kommer tillbaka så finns du här?” Jag tittade in i hans ögon och på något sätt kändes det som om jag redan visste vad han skulle säga men när han väll sa det så blev jag ändå så lycklig att jag skulle kunnat spricka. ”Ja jag kommer finnas här och vet du varför? Jo för vår kärlek är starkare än något annat.” Sedan tog jag stegget genom portalen och i nästa sekund var jag tillbaks i den gamla matsalen. Aldrig hade jag trott att den övergivna herrgården skulle betyda så mycket för mig, förut var den bara ett otäckt nytt ställe som mina föräldrar kallade ett hem värt en prins. Men nu kunde jag se Will vart jag än gick i de gamla huset och nu visste jag att vi alltid skulle vara tillsammans, för precis som han sa så är vår kärlek starkare än något annat och inte ens det faktum att vi bor i två helt olika värdar kan skilja oss åt. 

Det kommer alltid att vara vi två Will, vad som än händer även om det så tar hundra år så kommer vår kärlek alltid att vara starkare än allt. 

AV: Jenne

Skriven i början av 2013

Kommentar: OMG! Den här novellen är verkligen kass! xC Jag fattar inte hur jag kunde skriva något som den här…. jag skäms så mycket för den här, allvarligt. Min allra första novell blev till och med bättre xD Jag måste skriva något nytt snart. De här gamla novellerna är inte bra alls (T_T)

Ny video

Jepp som rubriken talar om så kan det hända att det snart dyker upp en ny video ^^ Det är inget som är färdigt än eller så men det är planerat och jag och Emme jobbar på det.

Som ni även kanske har sett så finns det en frågeställning här på bloggen om vad ni vill se mer av här :D Ni får gärna kommentera med vad just du tycker saknas eller om vad bloggen behöver mer/mindre av eller liknande.  Vi vill väldigt gärna veta för att på så sätt förbättra bloggen och göra den roligare att läsa ^^

Det här blev bara ett lite kort inlägg men det kommer snart lite fler inlägg om böcker m.m (Hoppas jag. Haha xD).

Hej då så länge!


// Jenne