(Jag äger inte bilden)
Författare: Lin Hallberg
Antal sidor: 203
Originaltitel: -
Översättare: -
Första meningen: Det bleka gryningsljuset bildar strimmor över golvet, lakanet har hasat ner, blottar mitt nakna ben över Josés. (vet inte om det ska vara en ´ i namnet eller om jag bara råkat ritat ett strek just där.(Jag skrev ner all fakta om boken på ett papper xD)).
Bokförlag: Rabén & Sjögren
Handling, (Baksida av boken):
Santiago reser sig, hans framhovar slår i luften ovanför mitt huvud. Vitögat syns när han sneglar ner på mig. Plötsligt exploderar han och jag reagerar en sekund försent. En sekund!
Sara är 19 år och ska precis gå ut gymnasiet när hon råkar ut för en olycka. Semesterresan till Grekland byts mot sjukhus, slangar och projektet att lära sig gå igen. Och i sjukhussängen kommer minnena tillbaka, minnena från barndomen i Argentina där estancias alla barn lekte, red till skolan och var lyckliga tillsammans. Det som plötlsigt bara tog slut. Sara bestämmer sig för att åka tillbaka till Argentina för att få svar. För att hitta tillbaka till livet och glädjen. Och för att hitta Nube- hästen som betytt mer än någonting annat.
Omdöme:
Här är ännu en recension som kommer väldigt sent, väldigt sent.
Lin Hallberg är en sådan författare som man älskade när man var mindre. För böckerna som Sigge, Teddy och Adzerk den vita hingsten. Men jag måste säga att även om jag önskar att jag gillade den här boken så gör jag inte det. För mig var det själva handligen som verkligen inte tilltalade mig på något sätt. Jag vet inte varför men hela boken var för mig ganska seg och... jag gillade inte den (T^T)
Jag antar att själva genren inte var min smak. Jag föredrar fantasy och sci-fiction böcker helt enkelt... fast jag gillar hästböker också xD
I det stora hela tyckte jag att Hemma kanske inte är en plats var helt okej men ingen höjdare.
Mitt betyg blir därför ☆☆☆
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar